Lance Martin, som tillhör den tekniska personalen på Anthropic, uppmanade till att rensa bort promptvanor som var till nytta för tidigare modeller. Det gjorde han i en presentation som publicerades på kanalen AI Engineer den 6 november 2026. Enligt honom samlar promptar på sig teknisk skuld på samma sätt som kod.

Som exempel nämnde Martin instruktionen ”think step by step”, kontrolluppmaningar som ”double-check your work”, förstärkningar som ”be maximally thorough” och anteckningsytor som modellen får på förhand. Frontiermodeller avgör själva när de ska tänka och kontrollerar sitt arbete ändå, säger han. De extra instruktionerna ökar kostnaderna och kan försämra resultatet.

Även motstridiga regler skadar mer nu, säger Martin. Tidigare modeller följde instruktioner mer löst och bortsåg från en av reglerna, så prompten fungerade ändå. Frontiermodeller blir däremot ofta förvirrade av motstridigheten.

Martins eget test

Martin byggde själv ett syntetiskt test med omkring 50 kundtjänstärenden. Han simulerade ett byte från Opus 4.8 till Opus 5.5 och lade till varje skadlig vana i promptarna var för sig. Enbart modellbytet sänkte kostnaderna och förbättrade resultatet något. Efter promptgranskningen blev resultatet bättre och kostnaderna sjönk ytterligare. Martin nämner inga exakta siffror i talet, och diagrammet i presentationen har inte kunnat kontrolleras. Modellnamnen bygger på YouTubes automatiska textning.

Martin kan inte säga exakt från och med vilken modell de gamla vanorna inte längre behövs. Han bedömer att gränsen går ungefär vid Opus 4.5. Skillen innehåller också modellspecifika instruktioner. Haiku kan till exempel behöva fler förstärkningar, säger Martin, men han vet inte om det stämmer.

Cache och resonemangsnivå

Promptcachen bearbetar snabbare och billigare den inledande del av prompten som upprepas från omgång till omgång. Enligt Martin kostar den ungefär en tiondel av grundpriset. Priset varierar mellan modeller. Cachen fungerar bara om början är exakt densamma. En ändring av en enda byte gör den ogiltig. Martins råd är att först lägga systeminstruktioner och verktyg som är gemensamma för alla sessioner, därefter filen CLAUDE.md, sessionens tillstånd och meddelandena.

Martin och hans kollegor körde cachekontrollen i Claude Code på Anthropics interna benchmarkar. De fann att kostnaderna skulle kunna sänkas med upp till 72 procent utan att prestandan ändrades nämnvärt. En del av harnessarna i testerna använde inte cachen korrekt. En harness är ett program som styr agenten, ger modellen verktyg och kör dess arbetssteg.

Martin rekommenderar att man börjar med en starkare modell, till exempel Opus 5.5, på låg resonemangsnivå. Den förbrukar enligt honom ofta färre token än en svagare modell på hög nivå. I samma kundtjänsttest ändrade en automatisk förbättringsslinga (hill climbing) modell, resonemangsnivå och prompt. Kostnaderna sjönk med 90 procent och resultatet förbättrades. Slingan är inte felfri, och dess resultat måste granskas noga, säger Martin.

Promptgranskningen är en skill som ingår i Claude Code. Den kan startas via skillen checkup eller skillen Claude API. Skillen tar bort skadliga vanor ur arbetskatalogens skillar, verktyg och promptar. Eftersom den ändrar filer är det klokt att granska ändringarna, till exempel i versionshanteringen, innan de tas i bruk.