Matematiker på Anthropic hävdar sig ha bevisat Riemannhypotesen med hjälp av Claude
Levent Alpöge publicerade sitt bevis i Lean. Andrew Sutherland vid MIT uppger sig ha kört det genom Leans kontroll på egen hand. Experter måste fortfarande granska hur påståendet är formulerat i Lean och förstå bevisets innehåll.
Levent Alpöge är matematiker på AI-företaget Anthropic. I en fyrsidig text på sin webbplats skrev Alpöge fredagen den 20 november: ”Jag tror att jag, i arbete med Claude, har upptäckt ett bevis för Riemannhypotesen.” Claude är Anthropics stora språkmodell. Enligt Alpöge kan metoden även lösa den generaliserade Riemannhypotesen. Anthropic har inte kommenterat saken, uppger The Verge och Nature.
Riemannhypotesen formulerades 1859 och gäller hur primtalen är fördelade. Den säger att alla de intressanta nollställena till Riemanns zetafunktion ligger på samma lodräta linje. Hypotesen är ett av Clay Mathematics Institutes millennieproblem, och en belöning på en miljon dollar har utlovats för lösningen av vart och ett.
Alpöge publicerade beviset i Lean. I ett bevis skrivet i Lean kontrolleras varje steg i resonemanget av en dator. MIT-matematikern Andrew Sutherland har enligt egen uppgift till Scientific American själv kört resultatet genom Leans kontroll. Enligt TechCrunch har även andra matematiker bekräftat detta. Datorn kontrollerar dock bara det påstående som har skrivits in i Lean-filen. Experter måste fortfarande kontrollera om hypotesen har skrivits korrekt i Lean och om beviset håller, skriver Scientific American.
Beviset är fortfarande svårt för människor att förstå. Claudes bevis är enligt Alpöge över 250 000 sidor långt, och Lean-filen har miljontals rader, skriver SiliconANGLE. Talteoretikern Andrew Granville vid Université de Montréal sa till Nature att den text som Alpöge publicerat är rörig. Enligt Sutherland krävs det fortfarande mycket arbete för att förstå bevisets detaljer.
Anthropic börsnoterades dagen före publiceringen. Granville kopplar tidpunkten för publiceringen till att bolagets aktiekurs sjönk den 19 november, skriver Nature. I sin text avvisar Alpöge en sådan cynisk tolkning.
Den 10 augusti skrev Anthropic att Claude hade höjt den nedre gränsen för hur stor andel av zetafunktionens nollställen som uppfyller hypotesen. Gränsen steg från 41,6 procent till 67,2 procent. Bolaget förväntade sig då inte att Claudes metoder skulle leda till ett bevis för hypotesen.
Enligt The Verge tilldelar Clayinstitutet priset först när lösningen har publicerats, granskats i minst två år och blivit allmänt accepterad av det matematiska samfundet. Samtidigt publicerade Stanfordprofessorn Ravi Vakil ett förslag till bevis för den generaliserade hypotesen av postdoktorn Alessandro Masullo. Vakil uppger att det har tagits fram helt utan AI. Förslaget är inte skrivet i Lean, och därför är det för tidigt att bedöma dess giltighet, skriver TechCrunch.