OpenAI lovar att inte kräva sekretessavtal av beslutsfattare vid sina egna datacenter
OpenAI har efter mellanårsvalet publicerat åtaganden till kommunerna där bolagets datacenter ligger. Bolaget lovar att betala för sin el och sina nätinvesteringar och att redovisa vatten, buller och anställningar. Löftena gäller bara anläggningar som OpenAI äger och driver själv.
OpenAI publicerade två dokument den 5 november, två dagar efter mellanårsvalet i USA. Det ena är ett åtagande till kommunerna där bolagets datacenter ligger (National Community Compact). Det andra är ett förslag riktat till lagstiftare (Compute Campus Policy Blueprint).
Åtagandet gäller framtida anläggningar som OpenAI äger och driver själv. Enligt branschpublikationen DCD är det oklart om det omfattar hyrd kapacitet och kapacitet byggd med partner. Den utgör merparten av bolagets beräkningskraft. Programmet Stargate Community från januari lovade en lokal plan för varje Stargate-anläggning, även dem som partner bygger, till exempel Oracles och Vantages anläggning i Wisconsin.
Vad åtagandet lovar
Varje anläggning får ett eget lokalt avtal, invånarna får en kontaktperson och bolaget rapporterar årligen om framstegen.
OpenAI kräver inte att offentliga beslutsfattare skriver under sekretessavtal som villkor för samtal eller förhandlingar. Undantaget är snävt avgränsade skydd för säkerhetsinformation, affärshemligheter och konkurrenskänslig information. Amazon meddelade i oktober att bolaget slutar med motsvarande avtal med myndigheter, skriver The Verge.
Bolaget lovar att betala hela kostnaden för den el det använder och den nätinfrastruktur det behöver. Före stora investeringar lämnar det finansiella garantier. De skyddar andra elanvändare mot kostnader om ett projekt försenas, skalas ned eller ställs in. OpenAI publicerar också vatten- och elförbrukning per anläggning samt oberoende bullerstudier före driftstart och därefter årligen.
Under efterfrågetoppar kan datacentren, som OpenAI nu kallar beräkningscampus, minska sin förbrukning. I Effingham County i Georgia får elbolaget Georgia Power enligt avtalet minska effekten som levereras till campuset med upp till 1 000 megawatt. Att mata tillbaka el till nätet är i åtagandet bara en möjlighet. Det beror på lokala förhållanden och kräver egen produktion och avtal med elbolaget. Heise online och DCD beskriver det som ett löfte.
Åtagandet lovar långsiktiga investeringar i ändamål som invånarna väljer. Formerna presenteras bara som möjligheter: OpenAI skulle till exempel kunna stödja boende eller utbildning. Dessa löften är mer oklara än de övriga, skriver DCD. Som exempel nämner bolaget gratis skolmåltider för 4,8 miljoner dollar till Effinghams 14 000 elever och ett barnomsorgsåtagande på 6 miljoner dollar tillsammans med SB Energy i Pike County i Ohio.
Förslag till lagstiftarna
Frivilliga åtaganden räcker inte, skriver OpenAI i sin blogg. Delstaternas tillsynsmyndigheter bör kräva att stora elanvändare betalar de kostnader de orsakar nätet. Elbolagen bör i sin tur göra det lättare att ansluta campus som säkert kan minska sin förbrukning. Villkoren för skatteförmåner bör vara offentliga. Förmånerna bör kunna återkrävas om byggherren inte håller sina löften.
I valets skugga
Enligt DCD uppgav 56 procent av väljarna i vallokalsundersökningar att datacenter var en avgörande eller betydande faktor när de röstade i kongressvalet. I minst 38 områden röstade väljarna för förbud mot eller begränsningar av byggande, skriver ITmedia med hänvisning till Washington Post.
Chris Lehane, OpenAI:s chef för globala frågor, sade att tidpunkten inte har med valet att göra, uppger Heise online. Dokumenten hade förberetts i månader, men väljarnas budskap måste ändå bemötas, sade Lehane. OpenAI:s pressmeddelande nämner inte valet, skriver ITmedia.