Statnett meddelade beslutet måndagen den 9 november. Samma dag presenterade Norges regering en plan för ett tillståndssystem för datacenter.

Vad pausen gäller

Pausen stoppar nya kapacitetsreservationer, enligt Enerdata och Baxtel som återger Statnetts pressmeddelande. Även behandlingen av nya ansökningar om godkännande av ett datacenters funktionella egenskaper pausas. Pågående ansökningar om anläggningar som skulle anslutas direkt till stamnätet på 420 kilovolt får också vänta. Advokatbyrån Wiersholm bedömer enligt Baxtel att avgränsningen gäller anslutningar över 100 megawatt vars ansökningar Statnett handlägger.

Statnett uppger att det inte rör sig om ett allmänt anslutningsstopp. Befintliga anslutningar består. Anläggningar vars funktionella krav redan har godkänts kan fortfarande anslutas till nätet. Redan inkomna ansökningar om anläggningar som snart tas i drift i regionnätet behandlas. Statnett kan dessutom pröva vissa ansökningar från mindre anläggningar om anläggningen ska anslutas före pausens slut.

Pausen minskar riskerna i elsystemet, säger Statnett. Under pausen tar bolaget fram krav för datacenter om att ligga kvar på nätet vid fel, om tillåten förändringstakt för lasten och om minskad risk för svängningar i nätet (Baxtel). Kraven skickas på remiss. Energitillsynsmyndigheten RME måste godkänna dem innan pausen hävs.

En nyhet från Reuters (Economic Times) kopplar däremot pausen till regeringens tillståndssystem: inga reservationer görs förrän systemet är på plats. Enligt Baxtel avser regeringen att presentera systemets huvudprinciper först hösten 2027, alltså efter tidsgränsen i augusti.

Önskade anslutningar överstiger landets toppförbrukning

Norge har omkring 800 megawatt ansluten datacenterkapacitet och 4,2 gigawatt reserverad, uppger Statnett. I kön står 9,1 gigawatt, och ytterligare 18 gigawatt har efterfrågats. Norges toppförbrukning av el är drygt 25 gigawatt. DCD räknar den tillkommande kapaciteten till sammanlagt 31,3 gigawatt men påpekar att inte alla projekt skulle byggas.

Statnett har i år fått anslutningsansökningar för 26 000 megawatt, och 75 procent av dem kommer från datacenter, säger energiminister Terje Aasland (Reuters). Norge producerar mer el än landet förbrukar. Utifrån prognoser kan datacenter ändå orsaka elunderskott och höja priserna, skriver Reuters.

Tillståndssystemet skulle gynna kritiska tjänster

”Vi vill ha datacenter i Norge, men vi kan inte ha alla typer av datacenter”, sa digitaliseringsminister Torgeir Micaelsen. Enligt Micaelsen skulle tillståndssystemet gynna anläggningar som betjänar försvaret, polisen, beredskapen, hälso- och sjukvården, mobilnätet och det finansiella systemet. Globala molnbolags och kryptovalutaföretags tillgång till mark och el skulle begränsas (Reuters). Även AI-beräkningar för norska, nordiska och europeiska behov skulle anses nyttiga, enligt publikationen Capacity som Baxtel återger. Systemet skulle med övergångsregler också gälla befintliga datacenter, uppger regeringen.

Regeringen vill att nya datacenter betalar de nätkostnader de orsakar. Datacenter kan också åläggas att bygga egen elproduktion, till exempel gaskraftverk med koldioxidavskiljning.

Reynir Johannesson, chef för branschorganisationen Norsk Datasenterindustri, sa enligt Briefs att beslutet skapar osäkerhet för investeringar värda flera miljarder kronor i månaden.