Der Spiegel skrev den 9 november om ett mått från ifo-institutet. Artikeln byggde på en text från nyhetsbyrån dpa. Institutet kallar måttet en tidig indikator för AI (KI-Frühindikator). Syftet är att följa hur spridningen av AI märks i arbetslivet.

Forskarna jämförde sysselsättningen och nyanställningarna i 140 yrken med hur lätt AI kan ersätta yrkenas arbetsuppgifter. Mest exponerade är dataregistrering och ordbehandling. Därefter kommer mjukvaruutvecklare, bokförare, databas- och nätverkstekniker samt skribenter och journalister. Minst exponerade är hantverksyrken och andra fysiska yrken, som byggnadsarbetare, snickare, målare, städare och lantbrukare.

I de mest exponerade yrkena har heltidsarbetet bland 20–24-åringar minskat med 14 procent sedan 2022. Forskarna betonar att AI inte ensamt förklarar förändringen. Även demografiska förändringar och längre studietider kan spela in, säger de.

För den som står i början av sin karriär är det avgörande om AI kompletterar arbetsuppgifterna eller automatiserar dem, säger ifo-ekonomen Yuchen Guo. ”Inom administrativt stödarbete och it-support, som hittills har gett goda möjligheter att komma in i yrket, kan AI redan sköta många uppgifter”, säger Guo.

För sysselsättningen som helhet ser bilden annorlunda ut. Den totala sysselsättningen i AI-exponerade yrken har ökat med 1,8 procent sedan 2022, uppger ifo-institutet. I yrken som AI knappast når har sysselsättningen minskat med 6,4 procent under samma period. Siffrorna gäller alla åldersgrupper och kan därför inte jämföras direkt med siffran för ungas heltidsarbete.

”Någon omfattande minskning av jobb på grund av AI har vi hittills inte sett”, sade ifo-institutets chef Clemens Fuest. ”Men den som just kommer ut i arbetslivet märker förändringen först.”

Oliver Falck, en av studiens författare, ser minskningen av jobb för unga nykomlingar som en tidig varningssignal på arbetsmarknaden. Författarna pekar också på positiva effekter av AI: tekniken kan stödja människor i arbetet och göra dem mer produktiva.